shallala

Leif Nilsson har alltså intagit KLRK under två dagar, med en clinic för "framtidssatsningen", alltså de som är tänkta till div 1 laget i häst och div 2 (i framtiden div 1) för ponny. På ponnysidan fanns Janice och Buccie, Emilia och Ior, Elin och Heidi/Daisy, Rebecca och Hanafin och så jag och Lussan! Det usla skitvädret fick inte hindra oss idag, så vi gick ut i den äckliga gruspaddocken igen. Och vad gör man inte.. Jo, jag trillade av. Med rumpestissen först ner i gruspoolen. Tack min söta ponny för att du var tvungen att slänga dig lite till när jag var väg upp från halsen på dig.
Nää. Träningen började inte bra, trots att vi hade några fina språng på "framhoppningshindrena" (det skulle likna en tävling) så gick det ganska dåligt för i princip alla inne på gräset... Det var halt och dant och banan var supersvår! Jag och Rebecca och elin (?) red på ungefär en meter.
Banan började med en ganska liten svartvit oxer ungefär på medellinjen, som alla tog sig över utan problem. Sedan högersväng till ett maxat men inbjudande räcke. Fri distans till en oxer med någon liten fyrkantig titt-grej under. Problem för alla av "oss stora". Rebecca var helt förvånad och ganska förbannad, Hanafin brukar aldrig titta på något. Också Heidi stannade och även då min lilla häst. Dock bara en gång, sen fick jag över henne, och bakbommen följde då med.
Tredje hindret var en lite lustig, men stor sväng till ett plank med vita saker under. Helt kört för alla. Leif fick ställa undan dem, då kom vi över fast med problem då, Lussan gillade dem inte vid sidan om hindret heller, fy! Svängen blev dålig med, det var inte bnara halt utan upptrampat också. Efter planket var det en båge till kombination bestående av grindoxer-ett galoppsprån-räcke. Utom att vi drog supermycket till vänster gick detta bra. Sen snabb (pga av upptrampningen) sväng till blått räcke, vattenmatta för de andra (min häst blir bara helt knäpp av mattor, så jag struntar i dem). Sedan sväng till kombination oxer-två-räcke. Vattenmattor under för alla utom mig (bredvid hindret istället för Luce). Elin hade flera stopp här och även jag, och något för Rebecca. När jag och Rebecca väl kom över hade vi tre steg istället för 2 emellan! Och våra biffar till ponnysar brukar verkligen alltid räcka igenom allt!!!
Efter kombinationen var det återigen en superdålig sväng till trippelbarr... Härligt att hoppa en gigantisk trippel när det är så upptrampat i svängen att man får 2/3 raka galoppsprång och ingen fart alls i svängen. Nej, det var inte kul. Vi hade ett par stopp, men kom sedan över. Alla fick sedan kanonlinjer till en regnbåge som var sista hindret. Detta var alltså helt klart en sjukt svår bana!!
Första gången vi hoppade hade vi massa stopp, de flesta på plankan och sista kombinationen.. Och två då på trippelbarren.
Andra rundan blev mycket bättre.. Ett ner på tredje hindret och något stopp (kanske 2?) fick vi till slut. Men jag var helt slutkörd och inte särskilt nöjd med varken rytm, anridning eller inverkan över huvud taget.. Men runt kom vi ju faktiskt, vilket bådar gott inför framtida LB starter.

Leif Nilsson är jag nöjd med, absolut. Han hjälpte mycket första dagen, med småtips (trots att han var lite velig ibland kände jag, ibland supertryck och ibland jättelugn häst) och sånt, också bra övningar. Dock kände jag att banan var alldeles för tuff för underlaget, och att det var svårt att veta hur man skulle rida eftersom han oftast inte sa hur distanserna låg. Vid tävling hade man ju stegat själv. Självklart kunde jag ha frågat om detta, men man blir både inne i ridningen och så, samtidigt som att det är svårt att avbryta honom när han hjälper någon annan. Superplus dock att han behöll lugnet trots alla våra stopp.
För en framtidssatsning där man ska försöka ha en enda gemensam tränare tror jag att han är ett jättebra val eftersom han är van att stå hela dagarna och träna, samtidigt som många gillade honom. Uppfattade inte att någon var missnöjd. Men om jag skulle välja mellan Camilla och Leif skulle jag utan tvekan ta Camilla, eftersom hon ger tydligare råd, förklarar övningarna bättre, känner min häst bra och tar stor hänsyn till hennes egenheter (även om Leif var jättesnäll med vattenmatta-grejen) och dessutom är hennes övningar på samma nivå som på tävlingarna jag rider. Trots detta tummen upp till Leif alltså! Synd bara att han inte såg Lussans fina sida, hon har faktiskt inte stannat på titthinder på kanske 2-3 månader.


Nu siktar jag och pussponnyn in oss på en LB den 26e, då det är regionala tävlingar i Tingsryd, Börjes Cup.
Sedan 3 juli är det regionala hemma, då kan jag rida två LB (banbyggare Peter Lundström!!! en utav Sveriges helt klart mest eftertraktade banbyggare, nyligen med i flera Ridsport!). Sedan får vi se om jag hinner rida något mer innan jag åker till Falsterbo/Slovenien/Konstläger, då Lussan får lite välförtjänt vila/skrittning. Jag ska börja rida lite efter Slovenien (tio dagars hel vila för henne) och sedan får Moa fortsätta igångsättningen när jag är på konstlägret. Sedan ska vi försöka komma igång så vi hinner med en tävling innan div 2 sätter igång! Tack för hjälpen storasyster!

Måste också tillägga att storasyster Moa Zalar och Cabanel faktiskt var med i Ridsport eftersom de vann Folksam Riders Cup, senaste etappen! GRATTIS!

Pop!